Italian Baroque Era Painter, 1591-1666 best known as Guercino or Il Guercino, was an Italian Baroque painter from the region of Emilia, and active in Rome and Bologna. Guercino is Italian for squinter, a nickname that was given to him because he was cross-eyed. He is especially noted for his many superb drawings. Guercino was born at Cento, a village between Bologna and Ferrara. By the age of 17 he was associated with Benedetto Gennari, a painter of the Bolognese School. By 1615 he moved to Bologna, where his work earned the praise of an elder Ludovico Carracci. He painted two large canvases, Elijah Fed by Ravens and Samson Seized by Philistines, in what appears to be a stark naturalist Caravaggesque style (although it is unlikely he had been able to see any of the Roman Caravaggios first-hand). They were painted for Cardinal Serra, Papal Legate to Ferrara. The Arcadian Shepherds (Et in Arcadia ego) was painted in 1618 contemporary with The Flaying of Marsyas by Apollo in Palazzo Pitti. His first style, he often claimed, was influenced by a canvas of Carracci in Cento. Some of his later pieces approach rather to the manner of his great contemporary Guido Reni, and are painted with more lightness and clearness. Guercino was esteemed very highly in his lifetime. He was then recommended by Marchese Enzo Bentivoglio to the Bolognese Ludovisi Pope, Pope Gregory XV. His two years (1621-23) spent in Rome were very productive. From this stay date his frescoes of Aurora at the casino of the Villa Ludovisi and the ceiling in San Crisogono (1622) of San Chrysogonus in Glory; his portrait of Pope Gregory (now in the Getty Museum, and, what is considered his masterpiece, The Burial of Saint Petronilla or St. Petronilla Altarpiece, for the Vatican (now in the Museo Capitolini). The Franciscan order of Reggio in 1655 paid him 300 ducats for the altarpiece of Saint Luke Displaying a Painting of the Madonna and Child (now in Nelson-Atkins Museum of Art, Kansas City). The Corsini also paid him 300 ducats for the Flagellation of Christ painted in 1657.   Related Paintings of GUERCINO :. | An allegory | Personification of Astrology | The Dying Cleopatra | Hersilia Separating Romulus from Tatius (mk05) | The Entombment of Christ sdg |
Related Artists:
Carl Wagner
1796-1867
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
joris Hoefnagel
Flemish Northern Renaissance Manuscript Illuminator, 1542-ca.1600,Flemish illuminator and draughtsman. He was the last of the great Flemish manuscript illuminators and the foremost topographical draughtsman of his age. His work forms a critical link between earlier manuscript illumination and ornamental design and the genre of floral still-life painting,